Kemakta har på uppdrag av en industrikund genomfört en utredning av biotillgängliga halter av metallerna zink, koppar och nickel i en recipient nedströms bolagets anläggningar.
Enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska biotillgängliga halter av dessa metaller i vattnet användas vid klassificering enligt miljökvalitetsnormen (MKN). Genomförda utredningar och beräkningar med Biotic Ligand Model (BioMet) visar att de uppmätta halterna av koppar, nickel och zink i ytvattenrecipienten nedströms bolagets utsläpp endast i begränsad grad är biotillgängliga. Då hänsyn tas till komplexbildning med framförallt DOC i vattnet, men även till inverkan av pH och konkurrens med kalcium, visar resultaten att halterna av metallerna underskrider sina respektive MKN-värden.
