Kemakta har inom ramavtal med Sveriges geologiska undersökning (SGU) utfört en miljöteknisk markundersökning vid en f.d. skogsplantskola. Det övergripande syftet har varit att föreslå en provtagningsstrategi som ska kunna gälla generellt vid undersökning av f.d. odlingsfält inom de nedlagda skogsplantskolor som SGU utreder.
Bakgrund och uppdrag
Undersökt odlingsfält är ett av ca 40 identifierade f.d. skogsplantskolor som SGU har i ansvar att inventera, utreda och vid behov åtgärda. Tidigare undersökningar har visat att det finns stora arealer låg- till medelförorenad mark vid de före detta odlingsfälten pga besprutning med bekämpningsmedel. Eftersom appliceringen av DDT sannolikt var likartad över ett fält kan man se ett f.d. odlingsfält som en undersökningsenhet för vilken en representativ halt behöver tas fram. I uppdraget användes tre olika typer av provtagningsstrategier för att provta jord från fälten; ISM-strategin, frimärkesstrategin samt provgropsstrategin. De två sistnämnda provtagningsstrategierna har använts tidigare i olika utredningar, men inte på en och samma geografiska plats. Därför har inte det provtagningsförfarande som ger den mest representativa halten av DDT i marken utvärderats tidigare. Att erhålla en representativ halt av föroreningsnivån i jorden är helt avgörande för att rätt bedömningar ska kunna göras avseende risker med föroreningen och hur en eventuell framtida åtgärd ska kunna följas upp. Osäkerheter finns längs hela kedjan – från provtagningen till det slutliga analysprotokollet.
ISM-strategin innebär en systematisk, slumpmässig provtagning med uttag av 30 inkrement (mindre jorduttag) över hela odlingsfältet med jordspett. Med frimärkesstrategin uttogs dessa 30 inkrement inom en kvadratisk yta à 1000 m2 (ett ”frimärke”), slumpmässigt placerat på fältet. Även vid frimärksstrategin skedde provtagning med jordspett.
Provgropsstrategin syftade till att gräva 4 provgropar på fältet och utta 10 inkrement per provgrop som sedan slogs ihop till ett samlingsprov inför analys på laboratoriet.
Arbetet har inneburit fältarbete i två etapper i form av en anpassad certifierad provtagning (enligt Nordtest Envir 08), sammanställning och utredning samt statistisk simulering.
Resultat
ISM-strategin (med hjälp av jordspett) bedömdes vara den lämpligaste provtagningsstrategin, då den gav lägst variabilitet i föroreningshalter mellan tre upprepade provtagningar samt att den gav bäst yttäckning över hela odlingsfältet. Den statistiska simuleringen visade att även provgropsstrategin var ett rimligt alternativ. Provgropsstrategin var även det enda provtagningsförfarande där plogdjupet syntes tydligt i alla punkter vilket därmed säkerställde korrekt provtagningsnivå, se figur nedan.
Frimärkesstrategin utgick p.g.a. hög variabilitet i föroreningshalter mellan de tre upprepade provtagningarna, troligen p.g.a stor heterogenitet.
Analysosäkerheter bedömdes som mindre i förhållande till övriga mätosäkerheter, dvs. osäkerheter på grund av heterogeniteter i föroreningshalter och provtagningsosäkerheter.
Arbetet har presenterats i rapport (Konsultrapport 10, SGU). Vald provtagningsstrategi och föreslagna kvalitetskontroller ska användas som grund i framtida utredningar inom f.d. odlingsfält av skogsplantskolor som bedrivs i SGU:s regi.
Rapporten ligger publicerad på nedan länk.
Uppskattning av mätosäkerhet vid provtagning av odlingsfält vid f.d. skogsplantskolor (sgu.se)
Schematisk bild över hur provtagning av jord vid de f.d. odlingsfälten utförs vid två olika provtagningsmetoder; provgropsgrävning (4 provgropar, 10 inkrement per provgrop) och användning av provtagningsspett (30 inkrement inom hela odlingsfältet eller mindre yta). Summahalterna av DDT, DDD, DDE är markant högre ovanför plogdjupet. Vid provgropsgrävning noteras plogdjupet i gropen och säkerställer därmed att inkrementen uttas ovan plogdjupet. Vid användning av jordspett kan detta inte garanteras, då plogdjupet inte kan observeras okulärt i samtliga provuttag.
